Print

Vid mitt sinnes dunkla källa ni resa er här, giver liv Åter skönjas dess svartnande sfär Ty den mark valt att vandra under sol hällen kär Har i tidslöshet mättats utav blodspillan kärl Voro sorgen blott helgad utav dödsrikets värn Återkom aldrig längtan efter gravritens färd Likt den gryning ni bedja att åter få finna sin flärd Finna avgudan fäste i vart hjärta som ännu lär Ty med stålklingad vrede som i blodsrit funnit törst Bringas renhetens dygd i det sinne som en gang Kristi ord se störst Inom var själ ryms den skugga soma v hat lärt sig gro Så sank eder fana, ni herrelösa flock... Jag äro svuren att hata, era falska profeters hopp I sönderfall vi segra, i sönderfall vi härska Aus Songtexte Mania