David Sandström
Kurragömma
samma fruktan som tvingar oss ner på knä värmer hjärtat i tacksamhet håller dig som ett litet djur vänder kinden och blottar strupen så rasar vintern som en diktaturhåll det gulnande papperet mot solen min vän följ de vacklande fraserna tills de bleknar igen bland snustorra fibrer där bläcket slår sin vals inget finstilt och flådigt bara fötter och armar och hals
Aus Songtexte Mania