Print

I februari var det bottenfryst i MälarenGötgatan var grå och kall av seklets värsta vinterDet var tungt att gåStockholm verkade full av långa svarta labyrinterJag var virrig och trött, jag var sliten och nöttAllting runt omkring mig gick i ultrarapidJag hade inga veckor, inga darBara en röra av en massa tidJag ville hitta en bra parollNånting att tro på, nåt som tog mig upp en bit över nollHon mötte mig med sitt leendeHon sa: Ta min hand, jag följer digVi ska åt samma håll Båtarna låg inne vid stadsgårdens kajJag var beredd att dra till Åbo, men hon räddade mig precisVad ska man göra ända fram till majMörkret är så tungt och alla mänskor är som isMen hon tyngdes inte nerHon sa: Vad spelar det för rollHär, ta min hand, jag följer digVi ska åt samma håll Blå Dörren hade öppet och vi slog oss ner i barenHon var hemma efter veckor runt på resor och jag lyssnadeNär hon sa: Jag kanske stannar här ett tagSongtexteVi kanske hittar nåt att bygga upp en vacker dagJag måste bara hitta en rollJag sa: Ta min hand, jag följer digVi ska åt samma håll Vi ramlade runt på alla ställen som var öppna den nattenVi var konstnärer, och dom bästa i sitt slagVi skulle ta oss långt, vi tvåHon sa: En dag står vi över februari, du och jagNatten var så kall, vi höll hårt om varannNu stängde dom i Stockholm och mänskorna försvannMen vi hade lusten i behållHon sa: Ta min hand, jag följer digVi ska åt samma hållJag ger min själ till händerna som ger och inte ryckerJag sällar mig till hjältarna som gör och inte tyckerHon var allt, hon var sinHon var den vackraste person jag hade träffat någonsinBli kvar här med mig, bli kvar här med migVi behöver ingenting om vi kan starta på nollMen jag har ett rum några kvarter härifrånHon sa: Ta min hand, jag följer digVi ska åt samma håll, härifrånTa min hand, jag följer digVi ska åt samma håll Aus Songtexte Mania